I dag var det dags för besök hos neurologen med Nisse. En mycket förtroendeingivande veterinär som verkade både engagerad och kompetent. Känns tryggt!
Hon frågade en massa och gjorde sedan en neurologisk undersökning av Nisse där hon kontrollerade syn, reflexer, lukt, hörsel med mera. Inget onormalt hittades.
När det gällde anaplasman sade hon att det är en sjukdom som ofta överdiagnosticeras. Ca 50 % av alla hundar har antikroppar av borrelia och/eller anaplasma och de flesta av dem behöver inte behandlas egentligen. Men i och med att Nisse ändå har något medicinskt problem tyckte hon det var bäst att han får äta antibiotika i tre veckor, för säkerhets skull.
Om han skulle få ytterligare ett epileptiskt anfall rekommenderade hon att medicin sätts in omedelbart. Men hon sade också att det kan komma nu, om ett par månader, eller t.o.m. om ett år. Då lär det troligen inte bli bara ett enstaka anfall, utan eskalera rätt snabbt. Jag frågade om hon, med sin erfarenhet, kunde säga om det är troligt att han får fler anfall och på det svarade hon ett ganska bestämt ja ...
Däremot lutade hon faktiskt åt att det ändå kan vara en medfödd (idiopatisk) epilepsi. Jag sade att jag inte hört talas om någon annan eurasier med epilepsi, men tydligen är det förhållandevis vanligt inom keeshond - som ju finns i rasen. Och det förekommer att det debuterar sent i åldern.
Jag ska ändå hålla utkik efter beteendeförändringar, om det rör sig om en hjärntumör eller inflammation i hjärnan. Eventuellt remitterar hon honom - vid ett nytt anfall - till magnetröntgen, och då helst till Bagarmossen. Helsingborg är visserligen närmare, men tydligen har de ny och bättre utrustning i Stockholm samt kunnigare personal.
Han ska på återbesök till samma veterinär om en månad för ny provtagning. I dag slapp han dock att bli stucken och det var skönt. Jag har aldrig sett Nisse vara så rädd och orolig som i dag, han skakade!! Men han var tydligt lättad när han märkte att de inte skulle göra honom illa igen. Lille gubben ...
