Laban uppvaktas i dag med ost (givetvis) och tyvärr ett veterinärbesök. Stackaren har fått öroninflammation för första gången i sitt liv och har haft rejält ont i helgen (VARFÖR händer alltid sådant här på jourtid?). Jag hade tack och lov lite Rimadyl hemma, så det har han fått. Men han har en "storebror" som hela tiden ska slicka honom i örat, vilket såklart inte gör det hela bättre. Och tusan vet om det inte är det som har orsakat problemet från början. Han avslutade f.ö. ett mycket jobbigt veterinärbesök med att hoppa upp på receptionsdisken hela han!
Förutom detta är han en underbar hund! Så försynt - han kommer och buffar mycket försiktigt på mig med nosen när jag sitter och jobbar, för att tala om att han vill bli klappad. Så lugn - han älskar att ligga ute på sin sten i trädgården, i ur och skur. Den kommer att bli saknad när vi flyttar! Så smart - det nya är att han även på dagen sätter sig ner och tittar uppfordrande på godisburken när han ska gå ut. (Jag kastar ju ut lite godis sent på kvällen för att få ut honom i mörkret att kissa.) Men så fort jag säger "Nej", suckar han djupt och går ut ändå.
Och så rädd. I förrgår när vi var ute kom det en rullskidåkare farande. Det var en sådan som startade hela skrämselperioden för 1,5 år sedan när vi knappt kunde gå ut med honom alls. Den här gången fick han fullständig panik, rullade med ögonvitorna och SKREK ... Jag trodde ett tag att han skulle strypa sig själv i kopplet så som han kastade sig runt! Nu hoppas jag att detta inte innebär att vi måste börja om från början, han har annars lugnat ner sig betydligt och reagerar bara på promenaderna när det kommer barn cyklandes bakifrån. Men även då är han hyfsat kontaktbar, vilket han inte var i början. Det är förhoppningsvis bra att vi byter miljö snart, eftersom jag tror att han förknippar många av de obehagliga händelserna med just detta ställe. Och det är himla skönt att han varken är rädd för människor eller andra hundar, det är "bara" förknippat med promenaderna på vissa ställen.
Avslutningsvis: Ett stort grattis till alla Labans syskon! Hoppas ni fick något finare än öroninflammation i present! ;-)
4 kommentarer:
Men gubben...hoppas öronproblemet är borta inom kort! Du är en skön kille som är väldans klok. Som din mor. Snygga är ni också.
Pussar i lass till dig och en kram till din matte som skriver så bra!
Laban skickar pussar tillbaka till både mor och "mormor". Och matte tackar rodnande för berömmet! Kram på er!
Laban och Simba är sååå lika på många sätt i sättet. Tänk att det även går att se generna på hundar ;)
Ett JÄTTEGRATTIS i efterskott och lycka till med öronen..
Kram på er från oss
Tack Nina - kram till både dig och fyrbeningarna!
Skicka en kommentar