Totte 8 månader

Och där kom den ... Knäcken i lurarna! Nu krävs det extra insatser för att få hundrackaren att lyssna. Insatser som just nu mest består av falukorv eller äpple. Det sistnämnda är nästan bäst, för om jag äter ett äpple själv under promenaden går han som en klocka bredvid i hopp om att få en bit.

Det är tröttsamt att vara i puberteten!

Det blir lite extra fokus på kontaktträning och koppelgående under den här hormonstörande perioden. Dessutom ska han få en extra boost i slutet av oktober då han och husse ska på kurs. Det ska bli spännande! Dock väntar vi fortfarande på att han ska börja lyfta på benet när han kissar, den enda gång det hände verkar ha varit en engångsföreteelse än så länge.

Älskar att titta ut genom fönstren.

De senaste veckorna har han legat stabilt på ca 31,5 kg, men han kommer att öka några kilon till vartefter musklerna växer. Och i dag ser han faktiskt mer proportionerlig ut och mer som en "riktig hund".

Väldigt olika sovstilar.

Att apportera är en favoritlek. Han hämtar älsklingsleksaken (mjukishund från Ikea) och sedan ska vi kasta den gång på gång på gång. Den lille stackaren saknar dock öron och svans och är ihopsydd många gånger (nu pratar jag alltså om leksaken). Totte, som inte tuggade sönder leksaker som valp, har nu upptäckt hur härligt det knakar i sömmarna på leksaker när man biter i dem ordentligt. Min sylåda används ofta, men vissa leksaker har tyvärr fått åka till leksakshimlen.

Hoho?

- Det verkar som om min matte tycker att det bara är den där stora klumpiga valpen som räknas - hon skriver bara om honom ju!

För Freja är det faktiskt nyttigt att vi håller på att träna Totte, hon slinker med i träningen av bara farten. Och även om hon redan är rätt duktig på det mesta, har bl.a. hennes reaktion när vi möter andra hundar blivit betydligt behagligare. Hon är även lugnare inomhus, även om gårdshundsbeteendet plockas fram ibland och hon blir vansinnig på att det går hundar utanför hennes hus. Detta sammanfaller ofta med att hon har tråkigt. 

Totte och hon gillar varandra, men han har fortfarande inte begripit att han är tre gånger så stor som hon, vilket innebär att leken blir lite brutal ibland. Och när man är mitt uppe i något roligt kan det vara svårt att sluta, även om föremålet för uppmärksamheten låter lite arg. Så då brukar vi gå in och säga "Stopp!" till Totte, vilket han faktiskt accepterar.

Även om Totte av naturen är en ras som älskar alla, är det inget större problem med Freja heller. Hon går som synes ut med vem som helst i koppel - till och med en liten minimänniska på tre år. Och när vi har gäster ligger hon gärna tätt intill någon av dem i soffan, vilket tack och lov de flesta tycker är mysigt. 

Och ibland vill man vara lite ifred. Då bygger man sig ett kuddfort och skärmar av sig från verkligheten.