Stackars Laban

Laban har fått bandage på benet. Upptäckte att han frenetiskt låg och slickade på benet, med fult sår som resultat. Antar att det suttit en fästing e.dyl. där innan. Och för att hindra honom (och ffa Nisse) från att göra det värre, blev han motvilligt omplåstrad. Men det verkar som om han låter det sitta kvar, duktig vovve!

En större Nisse!

I dag fick Nisse sin årliga vaccination som en för tidig födelsedagspresent. Passade samtidigt på att väga båda herrarna. Laban väger - håll i er nu - 33,8 kg! Men han är inte överviktig (enligt veterinären), bara kraftigt byggd. Hmm, det där resonemanget känner jag igen! ;-)

Nisse nådde All Time High med ett resultat på 22,8 kg! Enligt veterinärens anteckningar har han aldrig vägt över 21,7 kilo när han varit där och nu har han dessutom fällt ut minst två eurasier till, det är ett under att han har kvar någon päls över huvud taget.

Att det skiljer hela elva kilo mellan dem är inte så konstigt, för det skiljer en decimeter på höjden dessutom. Plus att Laban har sjukt mycket päls.

Apropå Nisses deppighet sade hon att en hund brukar vänja sig på 1-2 månader när någon familjemedlem (människa eller hund) försvunnit. Det har gått cirka en månad sedan husse försvann och det märks att Nisse är mer harmonisk, så det stämmer nog.

Hon gjorde även en enklare hälsokoll på Nisse, och den var helt utan anmärkning. Särskilt glad blev jag att höra att hans tänder är jättefina. Någon tandborstning står inte på agendan här hemma (och ja, jag skäms), tuggben tuggar han bara på när han får lust, och det är inte så ofta. Men jag ger båda hundarna varsin Dentastix varje kväll och det hjälper tydligen. Enligt veterinären är de faktiskt så bra som reklamen säger. Det är dock märkligt att de hinner ha någon effekt på Nisses tänder, för han sväljer nästan sin hel i i sin iver att hinna sno Labans. Laban ligger i stället i godan ro och tuggar lite långsamt och eftertänksamt på sin - mycket enerverande för Nisse!

Labans ostradar

Att Laban gillar ost har jag berättat massor av gånger, likaså att han har radar när det gäller att upptäcka när osten tas fram ur kylskåpet. Det spelar ingen roll om han är utomhus och dörren är stängd, han reagerar ändå!

För ett tag sedan upptäckte vi att han även känner igen osthyveln! Han är inte dum den grabben!

Sommar och sol. Och Laban som "städar".

När det blir varmt ute kan man låta dörren till den inhägnade baksidan stå öppen. Vilket har till resultat att Laban - precis som alla andra somrar - bär ut leksaker. In i hallen, ner med nosen i leksakslådan, greppa första bästa leksak och sedan ... HUNDRAÅTTI KNYCK rakt ut i trädgården så att ingen hinner stoppa honom. Därefter lägger han leksaken snyggt och prydligt på gräsmattan och hoppar sedan upp på sin favoritsten där han ligger och begrundar livet. Efter ett tag springer han in och hämtar nästa leksak som han lägger bredvid den första. Jag tror faktiskt att han tror att han städar!

Nisse har varit rejält deppig här hemma, vilket ju syns på de senaste bilderna på honom. Han har saknat husse något oerhört och har mest hängt med huvudet. När husse kommit hit ibland för att hämta saker har han blivit överlycklig, för att sedan blir ledsen igen när husse åkt. Men det värsta har nog gått över, numera sover han i sovrummet igen på nätterna, det vägrade han göra i början. Då låg han i hallen, antagligen väntandes på husse. Det skär i hjärtat att se sådant ...

Vriden hund

Ja, jag vet att bilden är suddig, men jag kan inte låta bli att lägga ut den ändå.

Förmodligen hamnade han bara så här och orkade inte byta ställning!

Obekvämt

Så här såg Nisse ut när han "satt" i soffan i dag. Ser inte särskilt bekvämt ut, eller hur?

För jämlikhetens skull kommer även en bild på Laban, som ser ut att ha det betydligt skönare.