Precis när jag lade mig i badkaret hörde jag hur det började smälla av fyrverkerier i närheten, ett fyrverkeri som höll på i en kvart ungefär. Jag märkte efter ett kort tag att hundarna var oroligare än vad de brukar vara och Laban kom t.o.m. in och satte sig hos mig i badrummet. Jag gick upp efter en liten stund och kollade ut. Smällarna hördes, men det syntes ingenting så fyrverkeriet var nog rätt långt bort.
När jag klätt på mig satte jag mig framför tv:n. Nisse var hos mig som han brukar, men han var fullständigt utslagen och låg och sov hela tiden. Så småningom var det dags att gå och lägga sig och jag upptäckte då att Nisse röjt runt i sängen igen medan jag badade, utan att jag märkte något. Inte helt ovanligt, vilket jag ju berättat om förut.
Men den här gången var det annorlunda. Hela sängen var nerkissad! Och det kunde bara vara han. Laban är ju aldrig någonsin uppe i sängen och det fåtal gånger en katt har kissat i sängen har det varit på en begränsad plats och dessutom har det luktat apa. Så sannolikheten att han fått ett nytt anfall, förmodligen pga. stress, kändes ju rätt stor.
Har pratat med djursjukhuset i dag och de bekräftade det jag misstänkte. Det var helt säkert ett anfall, även om det kanske var lite mildare än förra gången i och med att han inte skrek. Och han har under kramperna rullat runt i sängen - därav kissandet överallt.
Nu väntar jag på att neurologen ska ringa, förmodligen i nästa vecka, och bestämma om vi ska sätta in medicin direkt eller avvakta ytterligare ett anfall. I och med att anfallet inte kom i samband med vila, verkar det som om det är en sekundär epilepsi han har fått - vilket känns hemskt.
Jag måste erkänna att jag faktiskt ställt in mig på att det i somras var en engångsföreteelse, så det här känns inte alls bra. Jag mår lite illa ...
