Stackars Nisse!

Jag skrev på Facebook i förmiddags att Nisse tydligen tycker att det inte är enbart husse som ska få gå till doktorn. Dags för nästa sjukling alltså! 

I går kväll när vi kom hem från sjukhuset (igen!) blödde Nisse från ena framtassen. Han fick mer och mer ont under kvällen och ville till slut inte stödja på benet alls. Jag ringde till djurkliniken här i Nybro i morse och fick en tid några timmar senare. Veterinären rakade och tittade, men kunde inte se mer än att det verkade komma från klon. Förmodat klobrott längre in och klokapseln behövde opereras bort. De vågade dock inte göra det där eftersom det är så riskfyllt att söva epilepsihundar, så vi skickades till Kalmar i stället. 

Lämnade av honom där och veterinären ringde på eftermiddagen för att berätta att operationen gått bra. Han hade heller inte fått något anfall under sövning eller väckning, skönt! Men det var inget klobrott... Hundstackaren har på något outgrundligt sätt lyckats bryta klobenet på flera ställen!!! Inte undra på att han hade ont...

Allt togs bort (så han kommer inte få någon ny klo där), men läkningen kan bli knepig. Eventuellt måste man söva honom på nytt för att rensa upp splitter igen. Det får vi se när vi ska på återbesök på fredag. 

Han är iaf hemma och just nu ligger det en groggy hund med en jättestor tratt vid mina fötter...

Julen 2014

Julen inleddes med att Nisses älskade husse kom hem efter att ha tillbringat tre långa veckor på sjukhus. Den sista veckan hade han permis ibland och kom hem i några timmar på dagen. Det var dock väldigt jobbigt för Nisse, som blev oerhört glad när husse kom hem - och extremt ledsen när han gav sig av igen... 

Dagen före julafton kom husse dock hem på riktigt. Nisse vågade knappt tro att det var sant och har följt Per som ett plåster sedan dess för att kolla att han inte försvinner igen.

Julafton firades traditionsenligt hos mina föräldrar och t.o.m. Freja uppförde sig hur bra som helst. Och det var lika roligt som alltid att se Nisses reaktion när vi sjöng snapsvisor. Han blir helt tokig och ser ut att vela mellan att ringa efter ambulans eller ge första hjälpen till den som ylar mest! Han uppför sig likadant vid födelsedagsfirande, men inte när man sjunger loss i vanliga fall. Märkliga hund!

Och som avslutning önskar jag ett riktigt gott nytt år till alla läsare!

Julhälsning

Freja 10 månader

Så har Freja blivit 10 månader ... Inte en vuxen hund än, men en betydligt vuxnare hund! Lite trotsålder märks dessutom, hon testar oss rätt rejält ibland. Men hon fattar ändå snabbt vad som gäller om man är tydlig.

Jesper har varit hundvakt en hel del nu i december när husse legat på sjukhus. Freja har testat honom rätt rejält också ... Största problemet har varit att hon talar om att hon vill gå ut på natten, men när man öppnar altandörren vägrar hon att gå ut. Det är ju mörkt ju!!!! Numera struntar jag i vad hon säger, hon får fortsätta sova och hon klarar av att hålla sig alldeles utmärkt. Det gäller bara att visa vem som är envisast.

Och hon är söt när hon sover:

 

När hon inte sover vill hon gärna titta ut genom fönstret. Det här är det enda fönster där hon når upp själv, annars sitter hon gärna i mitt knä när jag jobbar och spanar på folk och fä som går förbi.