Dags för nästa födelsedag i vårt hundhushåll - i dag säger vi grattis till Freja!
(Foto: Joy Åkesson)
Att få Totte som tillskott i familjen har varit väldigt bra för Freja. Inte nog med att hon har någon att leka med, hon har även blivit tuffare. Hon är fortfarande en rätt osäker hund, men numera är hon kaxigare när hon stöter på något okänt - att iaktta Totte som inte verkar vara rädd för något har uppenbarligen fungerat.
Hon har dock blivit mindre intresserad av att leka med leksaker, de enda gånger hon bryr sig om leksakerna hemma är när hon vill få igång Totte till lek. Då går hon och hämtar ett gosedjur eller en boll och tittar på honom i ögonvrån när hon går iväg för att "leka". När han kommer fram (och han skulle aldrig våga ta något ifrån henne) brukar hon sätta igång en dragkamp. Som Totte givetvis vinner, han väger ju trots allt tre gånger mer än hon.
Men brottningsmatcherna vinner oftast hon. När hon tycker att han blir för burdus (och det är lätt hänt, han är fortfarande väldigt klumpig), biter hon sig tag i hans underläpp och hänger sedan där tills han släpper. Borde göra väldigt ont, tycker jag - men det gör det tydligen inte.
Sur.
Vartefter hon blir äldre blir hon också tjurigare. Det finns ingen som kan se så sur ut som Freja, och är hon på dåligt humör så märks det! Det är väldigt mycket muttrande och gruffande, plus att hon ligger i soffan och blänger på alla som är i närheten (både i lägenheten och utanför på gatan).
Dansksvensk gårdshund kallades förr i världen "Skånsk råttehund". Det fick vi bevis för i vintras när vi helt plötsligt fick råttor på gården (sååå äckligt!). När Freja fick vittring blev hon alldeles tokig, på ett helt annat sätt än när det är kaniner eller igelkottar som också finns i närheten. Häftigt att se att generna slår igenom så mycket faktiskt!
Grattis på födelsedagen Freja!
