Sista "månadsfödelsedagen" och nu är Totte snart vuxen på riktigt. Vi har passerat både spökålder och de värsta tonårshormonerna och börjar mer och mer se hur han kommer att bli när han är en färdig hund. Och vi gillar det vi ser, han är en otroligt snäll, glad och trevlig hund!
Favoritsysselsättningen är att apportera. Och eftersom jag aldrig tidigare haft en apporterande hund, är jag fortfarande lika fascinerad över att han faktiskt kommer tillbaka med det man kastar till honom. I filmen ovan försöker han jaga en fotboll ...
Gosedjur är den bästa leksaken och på retrievervis bär han gärna omkring på dem (eller apporterar dem). Tyvärr fortsätter han att bita av öron och svans, så det är en viss omsättning på leksakerna. Fick ett tips på att köpa second hand, vilket ju är suveränt smart! Dels blir det billigt, dels har leksakerna ofta en särskilt intressant doft. Sture på bilden ovan kostade t.ex. bara 20 kronor (och är fortfarande så gott som hel faktiskt).
Vi fick en privatkurs av Monica Hillman (eftersom Totte ju inte riktigt platsade i gruppdynamiken med valpar) och det var extremt lärorikt. Dels fick vi lite tips om koppelgåendet som nu fungerar nästan hur bra som helst, men i första hand hjälpte hon oss med hur vi ska göra när det kommer gäster. Han har ju en viss tendens att välta dem och det blir ju inte bättre av att Freja står bredvid och skäller. Men efter lite träning har båda fattat vad som gäller, även om det krävs mycket mer för att det ska bli ett befäst beteende.
Han vet fortfarande inte var han börjar och slutar.
Julen är över och nyårsafton är i morgon. Han verkar inte det minsta brydd över smällare och annat oljud - jag har även kört en fyrverkeriljudfil, men ingen av hundarna bryr sig nämnvärt. (Freja blir mest arg när något händer som hon inte tycker är lämpligt.) Vi hoppas att det går lika bra i morgon när det är skarpt läge. Att ha en rädd hund på nyårsafton önskar jag inte någon, det är fasansfullt.
Under helgerna har Jesper bott här. Han hade ju ett alldeles speciellt band till Laban och jag undrar om inte något liknande börjar uppstå mellan honom och Totte. Så fort Totte får se Jesper rusar han fram och går slalom mellan hans ben i glädjen över att se honom. Så fint att se!
