Hurra, hurra för snyggaste Totte i dag!
Det är verkligen helt fantastiskt att ha en hund som är så fruktansvärt snäll och vänlig som Totte, det finns inte skymten till någon aggressivitet i honom. Snällhet är rätt underskattat överlag, kan jag tycka.
Att gå på promenad med Totte är numera riktigt trevligt. Han lunkar på vid sidan och buffar på handen då och då när han tycker att han är så duktig att han borde få godis. Han reagerar inte särskilt mycket på mötande hundar, såvida de inte är svarta för det tycker han inte om. Däremot blir han väldigt glad när vi möter människor, för dem vill han hemskt gärna hälsa på!
Han är definitivt husses hund och blir fortfarande otroligt ledsen när han märker att husse gör sig i ordning på kvällen för att åka till jobbet. Och lika tydligt är det när husse är ledig - då är Totte superglad och befinner sig två decimeter från sin favoritmänniska hela tiden. På morgnarna har han tydligen tagit till uppgift att se till att husse kommer ur sängen vid halv sex. När han har fått upp honom går Totte ner och lägger sig i soffan och sover lite till, för då är jobbet tydligen klart. Men när jag är ensam på nätterna struntar han i att väcka mig (han har nog insett att det inte är någon idé). När jag vaknar av mig själv vid halv åtta ligger han fortfarande och sover sött.
På kvällarna är det inte särskilt mycket fart i Totte. Han kraschar fullständigt vid åttatiden och sover sedan djupt ända tills han blir utsläpad för att kissa. Vilket han inte är jätteförtjust i eftersom han är lite mörkrädd.
