Inte nog med att Laban fångar möss, han härmar annat kattbeteende också. En av våra katter, Siri, vill väldigt gärna vara inne i Jespers rum. Eftersom han är en normal (?) tonåring är dock dörren så gott som alltid stängd. Det löser hon genom att frenetiskt riva på dörren tills han öppnar den och släpper in henne. (Sedan gör hon likadant tio minuter senare när hon kommer på att hon ska gå ut därifrån, men det är en helt annan historia.)
Laban vill också gärna vara inne i Jespers rum, särskilt på kvällarna. Tidigare har han tålmodigt lagt sig utanför dörren och väntat på att den ska öppnas, men numera gör han likadant som Siri. Han krafsar på dörren! Och om det inte skulle hjälpa börjar han "prata". Han sitter där och muttrar och småskäller ända tills Jesper orkar lyfta på rumpan och släppa in honom.
En liten detalj i sammanhanget är att Jesper har en svart matta, där Laban ligger, och beckmörkt i sitt rum (förutom det sken som kommer från dator- och/eller tv-skärm såklart). Det har hänt mer än en gång att vi hört ett ordentligt brak när Jesper rest sig upp för att gå ut ur rummet, glömt att Laban är där och snubblat handlöst över honom ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar