Puh, vilken pärs! I morse satte jag mig i bilen med Leo och Lovis i varsin bur för färd in till "kattfrisören" Lotta. Lovis skrek ilsket under den halvtimme det tog att komma till stan... Dessutom passade båda katterna på att bajsa i sina burar, så det luktade inget vidare i bilen!
Lotta började med Leo, som ju varit med om detta förr. Den här gången var det inte lika illa som det varit vid föregående tillfällen, utan han behövde bara rakas på ett par ställen, resten kunde kammas bort. Nåja, Leo tyckte inte att det var så "bara", utan talade om mycket tydligt att han inte var överens med oss om att tovorna skulle bort. Det slutade med att blodet rann på både stackars Lotta och på mig. .. Allt till ackompanjemang av Lovis fortsatta skrikande från sin bur!
Därefter var det dags för henne. Hon behövde också rakning men var faktiskt riktigt snäll under tiden, jämförelsevis. Ingen av dem ser egentligen klok ut efteråt, men det bryr jag mig inte om. Huvudsaken är att de inte har ont. Och jag tror att jag ska hålla dem nerklippta i fortsättningen.
Sedan åkte vi hem och Lovis skrek lika mycket när vi åkte åt det hållet. Men när vi kommit hem låg hon resten av dagen i mitt knä och sov, fullständigt utslagen! Jag tror att båda två innerst inne håller med mig om att det var skönt att få det gjort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar