Jag tog med mig pipgrisen och adhd-hunden och for dit i förmiddags. Och vi var inte ensamma, jag gissar att det var ett 20-tal eurasier i alla färger och storlekar där! Plus en massa trevliga ägare såklart (för det vet ju alla, eurasierägare ÄR trevliga!).
Tack och lov fick jag hjälp med att hålla Nisse när vi gick på promenad och det var skönt. Särskilt med tanke på att Laban passade på tillfället att bli kääääär och därefter inte kunde hålla klaffen i fem sekunder. Han pep, skällde (eurasier skäller inte, eller hur?), gnällde och gnydde och drev mig nästan till vansinne. Särskilt med tanke på att han gör likadant hemma just nu och väckte mig vid halv sex i morse med samma typ av ljud. Löptikar, suck ....
Förutom detta störningsmoment var det jättekul och jättetrevligt! Och lika fascinerande som vanligt att träffa Foxfire Jackpot (Vegas) som Nisse verkligen har fått sitt vackra ansikte från! Han är pappa upp i dagen, förutom att farsan är ett par storlekar större ...
På vägen hem hälsade vi på Fanny i Oskarshamn och där fick hundarna gå in i ett litet rum som helt plötsligt började röra på sig. Först då kom jag på att de aldrig åkt hiss förut! Det var mycket märkligt tyckte de ... Lika märkligt tyckte nog Fanny och Tobias katter att det var - de var förvisade till balkongen och satt där och betraktade huliganerna som tog över lägenheten. Eller "tog över" var kanske lite mycket sagt, de kollapsade på golvet efter att ha druckit en massa vatten.
Nu är vi hemma och alla är trötta! Här kommer lite bilder:
Finns det något sötare än en eurasiervalp?
Nisses pappa i mitten.
Laban försöker se oemotståndlig ut.
Nisse tog det faktiskt lite lugnare med tjejerna. Otippat!
1 kommentar:
Vilket mysigt gäng ;)
Kram från Nina med flock
Skicka en kommentar