Hon konstaterade att han känns lite "åldersstel", men det verkade också som om han har ont i baktassarnas tår. Hon tog även blodprov på honom för att kolla sköldkörtel m.m. Därefter fick han en lugnande spruta och så röntgades tassarna. Vid en hastig blick kunde hon inte se något alarmerande, men hon ska återkomma med både röntgen- och provsvar.
Han har förmodligen lite ålderspålagringar/artros så vi räknar nu med att han får äta Rimadyl permanent framöver. Vore väl konstigt om han inte fick några som helst åldersproblem och är det inte värre än så här får man vara nöjd.
Freja var med under hela besöket och hon var dels otroligt bekymrad när blodprovet togs på Laban och ville jättegärna rädda honom undan den där dumma tanten som stack honom. När han sedan rasade omkull på golvet av den lugnande sprutan blev hon inte mindre orolig. Och jag måste säga att det blev även jag. Blev lite obehagliga flashbacks till förra gången jag var med när min hund fick lugnande. Fast det var Nisse den gången och han vaknade sedan aldrig mer...
När vi kom hem var Laban hög som ett hus och däckade totalt. Han ville inte ens ha mat. Men i dag är han pigg, om än lite pipig. But what else is new! :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar