I lördags började Freja bete sig annorlunda. Hon ville inte gå uppför trappor eller hoppa upp i möbler och hon var lite låg i humöret. Dagen efter var hon något piggare och vi hoppades att det bara var en sträckning. Men dagarna har gått och hon har inte blivit bättre, så i går var det dags för ett veterinärbesök.
Veterinären konstaterade att Freja dels var öm i en massa muskler, även fram och i ryggen. Och hon var tämligen säker på att Freja drabbats av artros - hon är ju trots allt ingen ungdom längre. Jag kunde bara se Labans sista tid framför mig där han var så oerhört påverkad av kortisonet han fick, så det kändes verkligen inte bra att höra. Men det visade sig i alla fall att utvecklingen inom medicinområdet gått framåt sedan dess. Hon rekommenderade att Freja får en injektion i veckan den kommande månaden och denna effekt bör sedan sitta i ett halvår! Läkemedlet bromsar artrosen och är även inflammationshämmande - men framför allt är det snällt mot magen. Med tanke på Frejas tidigare leversvikt är detta oerhört viktigt. Hon fick första sprutan redan i går och den ska börja ge viss effekt rätt snabbt.
Under den närmaste tiden får hon även smärtstillande medicin och vi ska bära och lyfta henne så mycket vi kan. Att hindra henne från att gå i trappor är inte så svårt (tur att hon är lätt att bära), men att få henne att inte hoppa upp i säng och soffa är betydligt knepigare. Vi gör så gott vi kan.
Det verkar som om vi kanske upptäckte detta i god tid, vilket känns bra. Jag trodde att artros mest drabbade större hundar, men veterinären förklarade att det förmodligen finns ett stort mörkertal bland mindre hundar i och med att det inte märks lika tydligt på dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar