Schweizerosten Freja

För en månad sedan opererade man bort 11 fettknölar från buk, armhålor och hals på Freja. På ovanstående bild kan man bl.a. se en av de större. Operationen gick bra, men fick skyndas på lite på grund av hennes hjärtproblem. Allt var nog lite påfrestande för henne, för när hon kom hem var hon tyst i 1,5 dygn! Jag var väldigt orolig innan operationen med tanke på att det kommit så många knölar så fort (i början av sommaren var det tre stycken) och att de växte med en rasande hastighet. Så skönt att det inte var några cancertumörer!

Totte var så orolig när hon kom hem... - Vad har ni gjort med min Freja?

Superbra att man kan ha en body på hunden och slippa tratten!

Det har varit ett väldigt pyssel med sårvården, men nu börjar allt se fint ut. Vi har på lite bråkiga sår använt Manukka-honung förutom att tvätta och det fungerar hur bra som helst. Den köptes för att behandla hennes nos som blivit otroligt skorvig och trots att hon slickade av honungen så fort hon kunde, blev nosen bra på en vecka! Jag har även använt salvan på mig själv när jag haft lite småsår och rekommenderar verkligen att den finns i alla husapotek för både folk och fä.

Skorvig nos.

Manukka-honung finns både för djur och människor.
Skillnaden är att den här ska smaka illa, men det har inte Freja fattat...

Eftersom hon har en aning förhöjda levervärden bestämdes i början av sommaren att vi skulle byta från Osteopen-injektioner för hennes artros till Librela-injektioner. Den ska ges en gång i månaden livet ut, till skillnad från Osteopen som ges med en injektion i veckan i fyra veckor och sedan fylls på vid behov. Men vi märkte redan efter två månader att Librelan inte hjälpte särskilt bra, så nu har vi bytt tillbaka till Osteopen. Den kan ha en påverkan på levern, men vi tänker att även om det kan förkorta livet för henne ska hon i alla fall inte ha ont under tiden. Hon får även laserbehandling med regelbundna mellanrum och det älskar hon!

Gammal och lite sjuk, men still going strong!

Den här rutinhunden vi har lärde sig väldigt snabbt att hon ska ha hjärtmedicin två gånger om dagen. Den måste ges en timme innan mat, så hon väcker husse kvart i fem varje morgon (det är ingen idé att gå till mig!) och på kvällen börjar hon påminna oss vid kvart i åtta. Också skönt att hon är en hund som äter medicin utan problem, med både Nisse och Laban fick man vira in tabletterna i ost eller skinka för att lura dem.