Lilla söta Lovis är det synd om. Härom dagen upptäckte vi att hon hade en böld på ryggen där det formligen sprutade ut var. Hur äckligt som helst! Och det var inte lätt att hitta källan till det onda, hon har en hel del päls, den lilla madamen.
Bestämde mig i alla fall för att ringa veterinären i går morse. Sagt och gjort, fick en tid vid lunch. Jag lyckades lokalisera katten och såg till att hon var inomhus med kattluckan spärrad för utgång. Klockan tio upptäckte jag att kattskrället var borta. Då hade hon gjort som hon brukade göra förr: lyft luckan inåt med hjälp av tassen och sedan smitit ut. Dum är hon inte!
Sprang och letade efter henne hela förmiddagen, men hon var puts väck. Fick ringa och avboka tiden, och fick en ny i morse i stället. Inte förrän sent på kvällen behagade Lovis komma hem igen ...
Men i morse fick hon (högljutt skrikande) åka bil till tant doktorn. Hon rakades på ryggen och där var två hål. Hon sövdes ner, opererades och fick dränageslangar (samt en massa medicin att äta). Jag frågade veterinären om hon kunde gissa vad som hänt. "Ja, hon har blivit biten över ryggen av en annan katt", blev svaret. "Va? Hon som aldrig slåss!", svarade jag. "Det är just det som har hänt", sade veteriären. "Den här skadan syns ofta på katter som försöker fly från ett slagsmål. Om de stannar kvar och slåss får de skador i ansiktet i stället.".
Problemet är nu att vi har en katt med tratt som inte får gå ut och en hund (= Nisse) som älskar att slicka såren på andra djur. Alltså måste vi hålla dem separerade i minst en vecka. Något som vi ännu inte riktigt lyckats komma fram till hur det ska gå till. I natt får hon i alla fall sova i mitt arbetsrum.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar