Jag tar tillbaka allt jag sagt om att Nisse är osmart. I stället tror han att det är JAG som är korkad ...
Kvällarna följer samma rutin för det mesta. När det är dags för kvällskissningen måste jag kasta ut godis i trädgården för att Laban ska gå ut (han är nog mörkrädd!). När godiset är upphittat och uppätet, och hundarna förhoppningsvis kissade, talar de om att de vill gå in. När jag öppnar dörren sätter sig båda herrarna som två tända ljus vid den byrå som står invid dörren. Då är det nämligen dags att "borsta tänderna", vilket på latmansspråk betyder att de får varsin halv Dentastix, som ligger i nedersta lådan i byrån. Därefter kan vi gå och lägga oss.
Men härom kvällen ville nog Nisse testa om jag är så smart som jag ser ut (!). När jag släckt alla lampor och låst dörren, gick jag upp för att borsta tänderna. Under tiden kom Nisse in till mig i badrummet (vilket nästan aldrig händer, det är ju där man B-A-D-A-R, hemska tanke!) och buffade på mig. Konstigt. När jag var klar i badrummet hoppade han uppfordrande framför mig och visade med all önskvärd tydlighet att han ville gå ut. Sagt och gjort, jag travade nerför trappan igen och släppte ut honom, eftersom jag förutsatte att det var akutläge. När han kommit ut stannade han på trappan, vände sig om och skällde för att tala om att det var dags att gå in igen. Väl inne i rummet satte han sig vid byrån igen och trodde tydligen att hans gamla matte är så dement att hon glömt bort att han redan fått en smarrig Dentastix alldeles nyss.
Men nejdå, den gubben gick inte - än så länge har jag tillräckligt med hjärnceller i behåll för att komma ihåg vad jag gjorde för fem minuter sedan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar