Rymmare och fasttagare

I förra veckan stod jag och pratade i telefon på kvällen medan hundarna var ute. Kastade av en händelse en blick ut i mörkret och såg då Nisses rumpa försvinna över räcket till altanen, ut på gatan. En rymningsväg som jag definitivt inte trott att de skulle klara av att ta sig över. Tji fick jag.

Gissa om jag fick fart! På med jackan, ut på gatan - men inte en skymt av honom. Ropade en bra stund, men vände sedan och gick tillbaka. Möttes då av Laban som hade gjort likadant som Nisse och som kom glatt skuttande. Han tvärvände dock när han fick syn på mig och rusade bort för att hälsa på ett par som kom gående med sin hund i stället. De var måttligt roade ... När jag passerade mitt hus fick jag syn på Nisse INNANFÖR stängslet! Fattar fortfarande inte hur han lyckades komma in igen, det borde ha varit omöjligt.

Lyckades efter lite lock och pock få med Laban in och hade efter en stund båda hundarna i tryggt förvar inomhus. Nu har räcket blivit högre med hjälp av kompostgaller och jag hoppas att detta inte händer igen. Det var tack och lov ingen trafik alls vid tillfället, men jag hade hjärtklappning en bra stund.