Freja växer!

Vi lär känna lilla Freja mer och mer. Hon är kaxig, nyfiken och nästan sjövild ibland ... Men hon är också trygg och smart. Redan andra dagen här grävde hon ner ett ben i trädgården (något som jag aldrig varit med om med någon av de hundar jag har haft tidigare) och hon grävde upp det dagen efter. Sedan grävde hon ner det på en annan plats. Vi har en leklåda med hundleksaker och där hämtar hon ut så många grejer hon kan. Häromdagen hämtade hon en tennisboll, lekte med den en stund och gick sedan och lade tillbaka den i lådan. Höga poäng för det!!

 

Hjälper husse att gräva.

Hon är gräsligt bitig, särskilt när hon vaknar halv sex på morgonen (längtar efter att hon sover lite längre ...). Hon tuggar på allt och allra helst våra händer såklart. Vi försöker träna bort det så gott det går, och det går långsamt framåt.

 

Tuggben är bra att bita i. Fingrar är inte bra att bita i.

 

Katterna är fortfarande både spännande och läskiga. Hon skäller gärna på dem på avstånd (samtidigt som hon försiktigt backar ...) och allra bäst var när hon var med in till Tassoteket för att både Lovis och Leo skulle klippas ner inför sommaren. Då kunde hon stå nära buren där katterna satt och skälla hur kaxigt som helst!

När det gäller hundarna så går det bättre och bättre. Nisse är lekfarbror (går t.o.m. och hämtar leksaker till Freja ibland) och även trygghet, som på bilden nedan. Laban leker gärna med Freja utomhus, men inomhus tycker han fortfarande att hon är lite påträngande. Nu kan han dock vara i samma rum som henne, och t.om. bara några meter ifrån ibland. Freja själv vill gärna äta Nisse och Labans mat, vilket gör det lite knepigt vid utfodringen - det blir ett himla passande.

 

Tryggt att vara nära Nisse!

 

När vi går och lägger oss somnar hon nästan direkt i sin korg. Vissa nätter sover hon ända tills på morgonen, andra nätter får jag gå upp någon gång och kissa henne. På dagarna får man ganska ofta hjälpa henne att koppla av när hon är uppe i varv, det är viktigt med sömnen för små valpar. Små och små förresten ... Hon växer så det knakar! Vet inte vad hon vägde när vi hämtade henne och vet inte vad hon väger nu, men skillnaden när man tittar på bilder för en vecka sedan är markant.

 

Lite nyvaken och med örat på sné!

 

  

Sover gärna i mattes famn när hon jobbar.

 

 

Men när matte tycker det är för jobbigt att ha en valp i knäet lägger Freja sig i stället så nära skrivbordsstolen hon kan. Är lite rädd att köra på henne!

Bilresorna var lite bökiga i början, hon ylade som besatt ända tills hon slocknade. Vilket förresten var lagom kul när jag skulle in med katterna. Två frenetiskt jamande katter och en ylande hund kan knäcka vem som helst. Men oväsendet har hållit på kortare och kortare tid och när hon åkte bil i går var hon tyst hela tiden. Koppelträningen övar vi på och hon pinnar på rätt bra. När hon inte biter i kopplet!