Efter sedvanligt kissande med tillhörande "tandborstning" (och nu pratar jag om hundarna), gör även jag mig i ordning och kryper till kojs. Då händer följande:
Siri hoppar upp i sängen skrikandes, om hon inte redan står där och skriker, ställer sig och mjölktrampar maniskt på täcket i typ en halvtimme och sedan lägger hon sig ner vid mina fötter.
Nisse ställer sig med hakan (heter det så på hundar?) på madrassen och ser bedjande på mig tills jag ger honom tillåtelse att hoppa upp i sängen. Då gör han detta, borrar ner huvudet bredvid mig, kastar sig lyckligt på rygg och vill bli kliad på magen. Jag gör så och han ligger kvar i hela fem minuter. Sedan tycker han att det räcker, så då hoppar han ner och intar sin vanliga plats:
Under natten ålar han sig fram till motsatta sidan och lägger sig sedan att sova på valfritt ställe (ofta nere i hallen på det svala klinkergolvet).
Laban står och tittar med sorgsna ögon på mig och Nisse, men vill inte komma fram och bli klappad. Och hoppa upp i sängen skulle aldrig falla honom in. I stället lägger han sig på golvet på andra sidan sängen. Efter ett tag sätter han sig upp, suckar och stirrar på mig tills jag säger till honom att lägga sig ner igen. Han gör då så och ligger i princip på samma ställe hela natten. När jag går upp på morgonen ligger han dock alltid med huvudet inkört under sängen. Mycket märkligt.
De andra katterna är på varierande ställen. Leo vet jag faktiskt inte var han sover någonstans, men än så länge är det utomhus. Lovis ligger ofta på den icke upptagna sängen bredvid mig. Och vid sällsynta tillfällen ser det ut så här:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar