Hej, jag heter Laban.
Min matte brukar skriva en massa om mig och mina kompisar, men nu tänkte jag att det var min tur att skriva något. Hon påstår ju att jag är en smart hund, eller hur?
Ibland är det barn som leker två tomter bort. Då brukar jag sitta innanför den öppna dörren och titta på dem. Det är inte så att jag är rädd, absolut inte! Men man kan ju faktiskt inte veta vad sådana där små människor kan hitta på, som de väsnas och springer runt. Det är väl inte så konstigt?
Tja, det var väl egentligen allt jag hade att berätta den här gången. Men vi hörs kanske snart igen!
Kram från Laban
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar